sådan far, sådan son

På tal om Erikas inlägg om huruvida brevbäraren är far till barnet eller ej, så kan jag bara konstatera detsamma: ingen brevbärare inblandad här heller!

För det första har vi ju den gyllenbruna hudfärgen som gång på gång framkallar påståenden som "Vad brun han är!" (underförstått "Varför är han så brun?") eller "Oh, så solbränd han är!" (som om hade vi låtit vår bebis stekas i solen, trots alla föreskrifter om att inte utsätta småttingar för direkt solsken). Kommentarerna, som ju är helt naturliga, klart man undrar liksom, dyker förstås bara upp när jag är ute själv med John och främlingar kommer fram och vill gulla; hade H varit med så hade ju förklaringen varit given. Så många färgade brevbärare har vi inte här ute på vischan liksom.

För det andra så har jag tidigare aldrig träffat någon annan än barnets far som lägger fingrarna på detta viset i viloposition (exempelvis framför teven eller så):

 

Men bebisen John gör det! Fräsig sak att ärva tycker jag! Av mig har han nog bara ärvt sin goda aptit..! :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback